Forskning och Utveckling (FoU) inom OJAS vid PAN - Hälsorådgivning, avser framför allt att belysa möjligheterna att finna faktorer som kan förbättra ungdomars, inte minst skolelevers arbetsmiljö, studieklimat i allmänhet och studieresultat i synnerhet, inom grundskola och gymnasium. Har skolhälsovården mer att bidra med för att förbättra studiemotivation, studieklimat & studieresultat från FoU-resultat inom företagshälsovården? Finns det landvinningar från de senaste decennierna som kan utvärderas och eventuellt tillämpas på Sveriges största arbetsplats - Skolan?
Studieresultat i skolan torde mycket väl kunna relateras till ett mått jämförbart med arbetstillfredsställelse, arbetsmotivation, välbefinnande och inte minst produktionsresultat inom kunskapsföretag och/eller organisationsutveckling. Många nya rön från företags- och organisationsutveckling har optimerat resultaten, på ett för alla parter kostnadseffektivt och hälsosamt sätt. Det råder föga tvivel om att inte liknande åtgärder skulle kunna ge landets största arbetsplats - skolan - värdefullt tillskott för att höja studieresultaten.
Att tillämpa dylika rön inom skolan, fordrar en skolledning med tydliga målformuleringar, inte minst vad gäller Skolhälsovården. Av de skolhuvudmän som har, i enlighet med Svea Rikes Lag, styrdokumentet "Lokal Skolplan" antagen av kommunfullmäktige, är det endast en tredjedel som omnämner Skolhälsovård i sin lokala skolplan (ref. Skolhälsovården - Gratis och Nära. Rapport Skolverket nr. 53 1994). Sannolikt är detta ett uttryck för att det råder brist på visioner, kunskap eller information bland kommunala skolpolitiker i landet, vad gäller skolhälsovårdens roll för elevernas arbetsmiljö, studieklimat och -resultat. Att inom Skolan tillämpa och utvärdera interventioner eller åtgärder, som kan förbättra arbets-/studiemiljö när det gäller företags- och organisationsutveckling, tycks vara mycket angeläget.
Forskning, utvärdering och utveckling av skolhälsovården, såsom delansvariga för helheten och hälsan - ett sunt sammanhang för eleverna - är nödvändigt, med syfte att skapa ett studieklimat som höjer studiemotivationen och därmed studieresultaten. Detta för att, om inte världens bästa skola, så i alla fall Europas bästa (skola), ska kunna bli mer än en vision.
Vår i särklass viktigaste framtidsresurs är barnen. Men vilken fysisk och inte minst psykosocial situation, ger vuxenvärlden eleverna i dagens Svenska skola?
Inte minst när det gäller mentala eller psykosociala studieklimatet för eleverna är av stort värde att försöka utveckla och förbättra studieklimatet för elevernas motivation för "det livslånga lärandet". Inte minst när det gäller det mentala eller psykosociala studieklimatet för eleverna, är det av stort värde att försöka utveckla och förbättra "miljön" för att därigenom öka deras motivation till "det livslånga lärandet".
En föråldrad och stel skolorganisation måste finna en ny struktur. Vuxenvärlden är ohjälpligt akterseglad av de unga, när det gäller informations teknologi (IT), interaktivt informations- eller kunskapsinhämtande i realtid.
Informationssamhället fordrar det vuxenvärlden i Svenska skolan ter sig inte tillräckligt ödmjuk inför elevernas försprång i den virtuella skolan. Informationssamhället fordrar att vuxenvärlden i Svenska skolan, blir mera ödmjuk inför elevernas försprång i den virtuella världen.
Det virtuella lärandet är idag förmodligen grunden för det "livslånga lärandet". Kan denna brist på aktualitet inom IT hos skolans vuxna möjligen vara "pudelns kärna" beträffande situationen? "Det livs långa lärandet" skall rimligen grundläggas tidigt i livet hos våra barn och ungdomar/elever.
Skolhälsovården - elevernas företagshälsovård i landets kommuner - torde kunna ha en nyckelroll i uppgiften att leva upp till "en skola för alla", virtuell eller ej.
Kan Skolhälsovården få tydligare mål och visioner från skolpolitiker, med utvärdering inom Svenska skolan av åtgärder från organisationsutveckling och företagshälsovårdens nya landvinningar?
Rimligen bör skolhälsovården aktiveras, med ledning och styrdokument, värda namnet, från landets skolpolitiker, så vi slipper rubriker såsom "Skolhälsovården på gränsen till olaglig". En framtidsinvestering som sannolikt är långt mer kostnadseffektiv än många andra satsningar vi sett exempel på.
Målsättningar
Att bidra till utvärdering av interventioner för skolhälsovården, är en avsikt med forskningen och utvecklingsverksamheten inom OJAS vid PAN Hälsorådgivning.
Att underlätta för landets lokala skolpolitiker och ge styrdokument, med mål och visioner för skolhälsovården, så eleverna får en bra studiemiljö, är en annan.
Att söka skapa underlag för att värna om "en skola för alla" med optimalt studieklimat - en studie miljö för bästa möjliga studieresultat, är också en målsättning.
Kan vi med gemensamma krafter, inom offentlig- och privathälsosektor, tillsammans åstadkomma en positiv förändring av studiemiljön i landets Skolor, är förmodligen både lidande, umbäranden och ekonomi besparade. Vi bör kunna vara mer preventiva - förebyggande - mot den psykosociala miljöförstöringen, mot den mentala och psykosomatiska ohälsan i skolan, och ge eleverna möjlighet att: